Idag har jag hållt på med frenetisk städning mens jag lyssnat på musik i min Ipod. Den bästa julklappen jag har fått på länge. Till den lastar jag ner musik som jag älskar att höra, det är en salig blandning. Allt från Cajsa Stina Åkerström till Elvis. Med hörlurarna i öronen och musiken dunkande i mina öron så kan jag klara att hålla tankarna på avstånd. Jag kan fokusera på det jag ska göra. Nackdelen är ju självklart att jag stänger mig själv ute från omvärlden. Men så får det bara vara en stund nu, någon timme om dagen.
Jag märker att jag har fallit tillbaka lite, jag stressar och är på ett uruselt humör. Reagerar våldsamt på sambons dåliga dagar, tycker att han uppför sig helt orationellt ibland. I samma sekund som jag tänker den tanken så slår det mig hur jag själv är. Inte så konstigt att han blir less ibland. Jag snäser över minsta lilla, tar allt som kritik på min person och misstolkar och överdriver det mesta. Konstigt att han finns kvar egentligen.
Nu ska jag snart hämta sonen och en kompis på skolan. Dom ska vara här i eftermiddag, det ska bli riktigt skönt. Det är aldrig problem när dom två leker, för det mesta märker man knappt att dom är hemma. Dom kan sitta på sonens rum i timmar och rita, bygga med kapplaklossar och lego mens dom hör på musik eller favoriten "Sunes sommar", som sonen för övrigt har hört så många gånger att han kan alla repliker utantill. När jag hämtat dom ska jag gå till dagis och hämta dottern. Hon blir nog överlycklig över att få gå hem. Små glädjen i livet som jag desperat försöker att fokusera på.
Mina två dagar på jobbet har varit riktigt bra, skönt att jobba igen. Känna att man gör nytta för sig. Det varma mottagandet från barn och föräldrar är heller inte att förakta. Flera föräldrar har kommit fram och önskat mig välkommen tillbaka och sagt att dom tycker att det är väldigt kul att se mig igen. Sånt värmer långt in i hjärtat, små glädjeämnen som jag som sagt försöker att fokusera på.
Mamma är fortfarande inlagd i Falun, hon är väldigt mycket sämre än när vi var där i julas. Hon kan inte ta sig upp ur sängen själv, kan inte äta själv, kan inte gå på toa, kan nästan inte prata. Man har konstaterat att hon har haft ett nytt skov av sin MS, vilket betyder att alla symptom som hon haft har blivit mycket, mycket värre. Många som har skovvis MS upplever såna här anfall, korta perioder där alla funktionsnivåer blir sämre. Men många "tillfrisknar" igen, dvs dom får en minimal försämring i förhållande till hur dom var innan skovet. Men mamma stannar alltid kvar på den värsta toppen. Man måste nu göra en ny vårdutredning för att finna ut vilka behov hon har nu. I väntan på det så försöker man få plats på ett annat boende åt henne.
Nu måste jag kila, tiden går så fort när man sitter och skriver.
På återseende, Kram Annelie//
6 kommentarer:
Uff ikke noe kjekt med slike dager. De er tunge å komme igjennom. Og de tar all positiv energi fra deg.
Håper dagene blir bedre snart. Klem Kertsin
Man måste få fly ibland om så bara för en stund.... man orkar inte hur mycket som helst.
Tråkigt att din mamma måste ligga inlagd men samtidigt bra att hon får vård dygnet runt när hon är så dålig.. hoppas också att skovet inte håller i sig så länge även om ni har erfarenhet av annat.
Varm stor kram till dig och Ankan hälsar via min blogg (på en kommentar) att vi kan lita på att det blir klassfest.. jag har en känsla av att Ankan är bra på att dra igång saker.
Kram igen
Hej vännen! jag måste få säga att jag tycker det känns skönt på ett sätt att veta att din mamma är kvar i Falun, för där får hon hjälp! Hon behöver aldrig bli lämnad ensam längre stunder...jag hoppas innerligt att det blir ett annat boende för henne, för jag tycker det livskvalité hon har hemma själv i huset nu är under all kritik!
Förstår att det tar emot för HENNE att flytta, men jag tror iaf att då det väl blir av så kommer hon nog att dra en lättnandes suck trots allt...Precis samma situation var Mattias farmor och farfar i, men då de väl flyttat mot sin vilja, så erkände de att det faktiskt var skönt trots allt...
Tycker inte du flyr genom att drömma dig bort med hjälp av ipoden, det är väl ett utmärkt sätt! Så skönt att höra att det har gått bra att jobba, komma ihåg bara att lyssna på kroppens signaler då den säger ifrån om du lyckas ta dig vatten över huvudet...
Klart att J-Å stannar, alla har vi våra perioder i livet då vi mår mer el mindra bra, och nästa gång kan det bli hans tur....ge och ta...eller äkta kärlek med andra ord också!
Kram på dig och hoppas du får en bra helg trots allt!//Linda
Kan förstå om du känner dig stressad och förbi. Går man och oroar sig för en sak så blir man gärna sån. Men skönt att din mamma blir omskött och har det bra.
Och jag håller med Linda. Klart att killen hänger på. Annars är det inte mycket bevänt med kärleken.
Hoppas din helg blir bra, trots allt.
Kram Elzie
Härligt med musik hörrudu... jag har hittat en annan oas för min själ..... E-böcker.... man kan lån aljudböcker via biblioteket.... tyvärr måste man lysna genom datorn så man är lite låst...men det är kanon när man sitter o handarbetar.... har haft "bloggallergi" under julen men har läst ikapp o sett att din mamma blivit sämre..... men kanske leder detta till att hon får ett annat bra boende med personal o andra boende runt sig.... vi får hoppas att det löser sig till det bästa... här finns det en korttidsavd att bo på tills allt ordnat sig o där trivs de flesta.... man köar alltså för ett boende på ett annat boende... jag svammlar nog lite men hoppas du förstår.... detta är en kanonlösning när man inte riktigt klarar sig själv hemma längre.... vi får hålla tummarna för att allt ordnar sig.... Många kramar från Värmland... Annika
Det är ju ett utmärkt sätt att få drömma sig bort ett tag genom musiken. Så skönt att det gick så bra att börja jobba. Hoppas att allt ordnar sig för din mamma och att hon får vara kvar i Falun tills allt är klart.
Kramar Ullis
Skicka en kommentar