tisdag 15 september 2009

Hösten är här

I morse när jag åkte till jobbet så var det 4 grader, solen steg upp på en klarblå himmel och luften var helt underbar. Jag har alltid tyckt om hösten, lutar nog åt att det är min favorit. Även om jag känner att jag är beroende av ljuset och att jag blir mycket lättare till sinns när solen skiner än när det är grått och regnigt. Men finns det nåt vackrare än en klar höstdag, dom vackra färgerna på träden och den friska luften? Inte för mig i alla fall.

Var med familjen i skogen i söndags, det var en helt underbar dag. Vi strosade runt i 2 1/2 timme, utan gnäll om trötta ben, att det var tråkigt, att nån ville hem. Det var bara så fridfullt. Höstfärgerna har inte helt kommit än, men det börjar så smått att byta palett ute i naturen. Nästa gång ska jag komma ihåg att ta med mig kameran ut. Har varit dårlig på det i det sista. Men det beror ju också på att jag har bytt ut mina långa promenader mot löpning och träning på gymet.


Det har blivit en livsnödvändighet för mig. Mitt sätt att hålla huvudet ovanför vattenytan och mitt alldeles egna andningshål. Jag försöker att träna 4-5 gånger i veckan. Hur har du tid med det undrar ni säkert. Jag jobbar ju 100%, har två barn. Ett på dagis och ett i 4 klass. Det är läxor, kompisar och fritidsaktiviteter. Sambon driver egen firma och jobbar mycket, också på kvällstid. Det handlar helt enkelt om prioritering. Jag måste just nu sätta min hälsa och mitt välmående högt på listan. Det går helt klart ut över husarbete, samvaro med barnen och sambon, andra sociala aktiviteter. Men så måste det bara vara nu. Så dammråttorna har förökat sig, tvätthögen är konstant och visst plågar det mig. Men det plågar mig mer att må dårligt. När jag är med barnen är jag mer tillfreds och tiden med dem blir mer värdefull och mer harmonisk än när jag mår dårligt.

Visst har jag fortfarande en lång väg att gå men nu känner jag i alla fall att jag är inne på rätt stig. Jag är inte så vilsen och irrar runt överallt, jag kan hålla mig på den vägen jag är på. Såfår vi se vart den bär.

På återseende, kram Annelie

4 kommentarer:

Hagbacken sa...

Bra gjort av dig! Även om jag är rädd att du snart försvinner med alla kilon...:( Så länge du inte tar på dig för mycket och det blir en stress/press så är det ju underbart att röra på sig. Både för kropp och själ...det är väldigt beroendeframkallande också...ligger själv just nu lågt på den fronten....hoppas att jag snart får energi till att ta tag i det igen....är glad i af att jag kommit igång och jobba :)

Jättefina bilder! Visst är hösten ljuvlig med alla dess färger!

Ta hand om dig!//Kram Linda

Vida sa...

Jag älskar också hösten, det är en så fantastisk årstid.. härliga bilder som speglar det.

Bra att du sätter dig själv i första rummet ibland, det är jätteviktigt och absolut rätt väg framåt.

Kramar från Liv

Madde sa...

Hej!

Såå skönt att höra att du mår bra! Är ju så imponerad av allt ditt tränande, men jag förstår precis hur du menar med att få ett andningshål.

Jag är också så imponerad över att du klarar av att låta dammråttorna ligga, det är starkt gjort! Jag tycker att du tänker helt rätt!

Det låter som att du nu hittat in på rätt stig, hoppas att du stannar kvar på den så att du kan närma dig målet på stigen sakta men säkert!
Hoppas nu att du och de dina får en skön helg.

Ta hand om er, kram Madde

Ullis/Leva på landet sa...

Man ska göra det man mår bra av. det behöver man. Skönt att du kan släppa en hel del måsten kan vara jättesvårt att göra det.

Ha det bra!
Kram Ullis